Bräcklig grund för bred språkutbildning i Sverige

Globaliseringen i världen rullar på och behovet av språkkunnighet ökar. Men språkutbildningar vid svenska lärosäten är ekonomiskt pressade och frågan är hur en långsiktig bred språkutbildning ska utformas.

Det råder enighet om att språkkunnighet är centralt för samhället. EU har till exempel som mål att unionens medborgare ska behärska två språk - utöver sitt modersmål. I Sverige har riksdagen beslutat att alla ska ha rätt att utveckla och tillägna sig svenska, sitt modersmål/minoritetsspråk och få möjlighet att lära sig främmande språk. Bilden bekräftas av undersökningar av enskilda människors åsikter. I Eurobarometern 2012 ansåg till exempel 98 procent att goda kunskaper i främmande språk är viktigt för deras barns framtid.

Men den ekonomiska verkligheten för språkutbildningar vid lärosäten i Sverige ser annorlunda ut. Språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet har därför tagit initiativ till rapporten "Ansvar för en unik resurs" om villkor och förutsättningar för språkutbildning.

– Det som var förvånande för mig när jag gjorde rapporten var att Uppsala universitet står för så mycket av bredden av språkutbildningar i Sverige, säger Björn Melander, professor i svenska språket och huvudförfattare till rapporten.

Björn Melander var tidigare dekan för språkvetenskapliga fakulteten och är sedan länge väl insatt i språkutbudet både vid Uppsala universitet och vid övriga lärosäten i Sverige.

– Om vi gör ett tankeexperiment och tänker tanken att all språkutbildning vid Uppsala universitet läggs ner så kommer utbildningen i 40 procent av språken i Sverige att försvinna. Uppsala universitet tar alltså ett stort ansvar för bredden i landet.

Idag ges det nybörjarundervisning i 60 språk i Sverige, 40 språk ges bara vid ett lärosäte. Och av de 40 språken ges 26 nybörjarspråk av Uppsala universitet.

Det har inte alltid sett ut så här. Under en lång tid har det skett nerdragningar av språkutbildningen vid de flesta lärosäten i Sverige och få av de nyare högskolorna satsar på språkutbildning utöver de stora språken.

– Det är svårt att få ekonomi i språkutbildning och det beror delvis på att det krävs färdighetsmoment och att det är relativt små grupper.

Lärosätena får medel för utbildning av studenter via budgetbeslut i riksdagen men i den fördelningen tas inte hänsyn till att språkutbildningar kräver mer resurser. Den omfördelningen förutsätts göras lokalt på varje lärosäte och så har också skett tidigare. Uppsala universitet har haft system med lokal omfördelning av medel. 2012 till exempel fick språkutbildningar 15 procent mer än genomsnittet inom humaniora och samhällsvetenskap. Men sedan 2012 har den omfördelningen urholkats och är nu nere på 2,5 procent.

– Jag tror det behövs enighet bakom en långsiktig språkstrategi för Sverige på hög politisk nivå för att få en större stabilitet i systemet. Jag tror inte heller att vi ska dela upp de mindre språken mellan olika lärosäten som vi gör idag. Det vore bättre om även de mindre språken finns vid flera lärosäten, det gynnar kvaliteten och konkurrensen. Och ger fler studenter praktisk möjlighet att läsa de olika språken.

---

Läs vidare

• Rapporten "Ansvar för en unik resurs"
• Intervju med Coco Norén juni 2016, dekan för språkvetenskapliga fakulteten.

Anders Berndt