Nu digitaliseras de nationella proven i svenska

4 mars 2020

Läsåret 2022/23 lanseras de digitala nationella proven

– Att digitalisera de nationella proven är vår största utmaning hittills. Det kommer att krävas mycket arbete för att allt ska fungera den stund 100 000 elever loggar in från sina enheter, konstaterar Anne Palmér, vetenskaplig ledare för de nationella proven i svenska.

Varje läsår genomför hundratusentals svenska elever nationella prov i en rad skolämnen. Alltsedan proven infördes 1997 har de utgjort föremål för debatt och, i viss mån, kontroverser: Frågor som sprids i förväg, lärare som uttrycker osäkerhet kring bedömningsnivåer, elever som känner stress kring provets betydelse för deras slutbetyg. Idag tycks alla ha en åsikt om proven – odiskutabelt är dock att bakom varje uppgift eleverna ställs inför ligger ett minutiöst arbete.

Anne Palmér, Uppsala universitet

– Vi har trettio medarbetare vid institutionen för nordiska språk som varje år skapar de nio nationella proven i svenska. Processen med varje prov påbörjas redan fem terminer innan det når skolorna. Längs vägen testar vi varje beståndsdel upprepade gånger på hundratals elever innan vi sammanfogar dem till en fungerande helhet, berättar Anne Palmér, vetenskaplig ledare i projektet Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk.

Sedan Uppsala universitet antog Skolverkets förfrågan om att skapa de nationella proven i svenska har proven blivit fler och i viss mån förändrade. Det som initialt var ett erbjudande till den enskilde läraren utgör nu obligatoriskt moment och ges idag från tredje klass i grundskolan till kurs 3 i gymnasiet. Proven omfattar läsförståelse samt muntlig och skriftlig framställning, och med 2011 års nya läroplan tog skrivmomenten i gymnasiets prov ny riktning, från bredd till vetenskapligt nischade.

– Läsåret 22/23 ställs vi inför den största utmaningen hittills då proven övergår till digitalt format. Skolverket har redan presenterat den tekniska plattformen och vi har börjat analysera vilka uppgifter vi kan anpassa till det nya verktyget och vilka förändringar som blir nödvändiga. Det är ett enormt steg som kräver mycket arbete för att allt ska fungera den stund 100 000 elever loggar in från sina enheter, konstaterar Anne Palmér.

Många elever upplever onödigt stor press

Parallellt med konstruktion av framtida prov bedriver institutionen även forskning i syfte att skapa grund för en ännu bättre produkt. Just nu kartläggs sjätteklassares förmåga att skriva argumenterande texter – ”de ligger nära det talspråkliga, använder långa meningar och förstår argumentationsteknik”. I samarbete med universitetets språkteknologer konstruerar gruppen även ett digitalt verktyg för automatiserade, kvantitativa analyser av elevernas texter.

– Vi är medvetna om att många elever upplever onödigt stor press inför de nationella proven, vars resultat främst är avsett att ge stöd åt lärarens samlade omdöme. Våra studier bekräftar också att en majoritet av lärarna tillskriver provet just ”viss betydelse” i samband med betygsättning, och kan vi kommunicera det till eleverna finns goda möjligheter att avdramatisera provet. Samtidigt måste vi givetvis förse varje lärare med de verktyg som krävs för en rättvis och rättssäker bedömning av varje prov, säger Anne Palmér.

I de nationella provens skriftliga moment sambedömer ofta två lärare varje text utan kännedom om vilken elev som författat den. I de muntliga delproven – där anonymitet är omöjlig – genomfördes nyligen en studie där varje presentation betygsattes av tre lärare som därefter resonerade kring sina respektive bedömningar. Resultatet visade att betygen i vissa fall skiljde sig åt mellan lärarna, något Anne Palmér förklarar med att bedömning av ett framförande är en komplex uppgift som kräver god text- och retorikkompetens.

– I praktiken har varje elev fem minuter för sin presentation, därpå har läraren ytterligare några minuter för att avge och motivera sitt betyg. Det förutsätter få och tydliga bedömningsanvisningar, och därför förbereder vi nu en utvecklingsprocess där vi med referensgrupper ur lärarkåren ska formulera ett material i syfte att öka samstämmigheten vid betygssättning. Vår avsikt är att introducera de nya, förenklade anvisningarna i samband med att proven digitaliseras, så vi ser fram emot ett intensivt arbete de kommande åren!

Fakta

  • En grupp vid Uppsala universitets institutionen för nordiska språk utarbetar på Skolverkets uppdrag de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk.
  • Gruppen består bland annat av provkonstruktörer med bakgrund som lärare och/eller inom språkforskning.
  • Lärare från grundskolan och gymnasieskolan är engagerade som utprövare, bedömare och referenspersoner.
  • Forskare och andra specialister är på olika sätt delaktiga i arbetet.

Nyheter