Viet Thanh Nguyen vill ge oss verktyg att bekämpa främlingsfientlighet

30 januari 2020

Viet Thanh Nguyen är ny hedersdoktor vid Uppsala universitet

I sin hyllade debutroman Sympatisören ger Viet Thanh Nguyen nya perspektiv åt Vietnamkriget och dess efterspel. Då han i dagarna gästar Uppsala som ny hedersdoktor vill han inspirera fler att reflektera över hur vi väljer att minnas vårt kollektiva förflutna.

I sena januari anländer traditionsenligt ett antal prominenta personer till Uppsala för att promoveras till hedersdoktorer vid stadens universitet. Ofta förblir det främst en angelägenhet för den enskilda fakulteten. Emellanåt väcker ett eller annat mer bemärkt namn – tänk tidigare eller trolig nobelpristagare – viss medial nyfikenhet kring visiten. Och så finns den tredje betydligt mer sällsynta kategorin, som då Språkvetenskapliga fakulteten kungjorde 2020 års hedersdoktorer.

– Intresset för årets gäst är närmast exceptionellt. Vi har fått begränsa antalet intervjuer till de största mediahusen, och då hans svenska förlag häromkvällen arrangerade författarsamtal i Stockholms Kulturhus var det utsålt till sista plats. Det är uppenbart att vi utsett en hedersdoktor som lyckas beröra med sin förmåga att förena humanistisk forskning och skönlitterär gestaltning, säger Julie Hansen, forskare vid Uppsala universitet och värd för besöket.

Då Viet Thanh Nguyen, professor vid University of Southern California, publicerade sin debutroman, Sympatisören, orsakade den omedelbar uppmärksamhet i USA. Dels för sina litterära kvaliteter vilka hyllades av en enad kritikerkår, men också för hur den fyrtio år efter Vietnamkrigets slut skildrade dess efterspel ur ett vietnamesiskt perspektiv, långt från det amerikanska, dittills rådande narrativet. Boken belönades med flera utmärkelser, bland dem 2016 års Pulitzerpris, och författaren själv fann sig snart vara en eftertraktad gäst i de största tv-programmen.

– Nguyens roman fick mig att frångå min tjugoåriga vana att varje dag läsa exakt tio skönlitterära sidor innan jag går till arbetet, jag kunde helt enkelt inte lägga boken ifrån mig. Som läsare fastnar jag för dess skickliga komposition och många angelägna kulturella aspekter, som forskare intresseras jag av dess underliggande resonemang kring våra kollektiva och individuella minnen, vilka inte sällan stammar ur tidigare generationers erfarenheter, konstaterar Frank Thomas Grub, prefekt vid institutionen för moderna språk.

Vetenskapliga resonemang i skönlitterär skepnad

Redan en halvtimme innan Viet Thanh Nguyen ska inleda sin öppna föreläsning i Uppsala universitets Ihresal tar de första åhörarna plats. Raderna fylls raskt av forskare och studenter, men dagens huvudperson lockar även en smältdegel av det som ofta benämns Det Nya Sverige. Kanske delvis beroende på fakultetens introduktion till Nguyen, vilken framhåller dennes ”vetenskapliga och skönlitterära belysning av konsekvenserna av krig och migration” – ett ämne som två sekler efter att vårt land senast befann sig i väpnad konflikt åter är högaktuellt i samhällsdebatten.

Viet Thanh Nguyen i Ihresalen

– Jag flydde fyra år gammal från Vietnam till USA, bara för att i mitt nya hemland slitas från min familj. Det var en upplevelse som formade mig som människa, och liksom många andra bär jag än idag kriget och minnena inom mig. Här föddes också fröet till mitt livslånga intresse för hur vi väljer att tolka och återberätta det förflutna i syfte att särskilja oss från dem, inleder Viet Thanh Nguyen sin föreläsning War, Fiction and the Ethics of Memory.

Berättarjaget i Sympatisören flyr – liksom sin skapare – till USA vid Saigons fall (eller ”frigörelse” som återkommande påtalas). Men här upphör också alla paralleller till författaren. Bokens leading man är en relativt svårälskad kommunistisk dubbelagent, vilket gör honom till exakt det verktyg Nguyen sökte för att i skönlitterär skepnad formulera sina vetenskapliga resonemang kring minnets etik.

– Donald Trump deklarerade i ett tal att ”ni ska aldrig mer glömmas”. Men vilka är ni? Och vilka är de som har glömt, och vad är det egentligen som ska minnas? I otaliga historieskrivningar skildras vi som mänskliga och de som omänskliga. Enstaka radikala åskådningar ägnar sig visserligen åt att kasta om begreppen, men varför inte börja reflektera över svagheter och styrkor i såväl vår egen kultur som hos andra. Först då har vi början till den plattform som krävs för att bekämpa krig, rasism och främlingsfientlighet.

Förhoppning om långtgående samverkan

Halvannan timme i Viet Thanh Nguyens sällskap går försvinnande fort. Några frågor från publiken hinns med innan det är dags för mingel. Många dröjer sig kvar för möjligheten att byta ett par ord. Nguyen är generös med sin tid, och innan glas och snittar dukats av har ytterligare nittio minuter gått.

– Mitt liv har förändrats dramatiskt de senaste åren. Plötsligt förväntas jag uppfylla allt det som följer med rollen som prisbelönt författare. Jag är självklart djupt tacksam för min framgång, men den upptar mycket av min tid. Därför måste jag också arbeta med att skapa det utrymme som krävs för att hitta tillbaka till mitt skrivande. I fjol lyckades jag, och fem år efter Sympatisören har jag nu grunden till min nästa roman som förhoppningsvis utkommer 2020.

Men dessförinnan stundar vinterpromotion i Uppsala universitets aula. Kontrasterna mot södra Kalifornien är stora konstaterar Viet Thanh Nguyen. Kylan och mörkret givetvis, men ännu mer de akademiska ritualerna. En utprovad frack väntar redan på hotellet, något han inte behövde avsätta tid till då han mottog sin första doktortitel, den gången vid ett amerikanskt universitet.

– Vi bär aldrig frack inom den amerikanska akademin, men kanske borde vi göra det. Utöver den stora äran att motta denna titel vid Uppsalas anrika universitet, är det oerhört trevligt att få ta del av alla dessa vackra traditioner. Det är dessutom en lärorik erfarenhet att möta er svenskar, vilket redan gett mig en betydligt mer nyanserad bild än den lätt stereotypa kliché av svenskättlingar som reproduceras i vår amerikanska kultur.

Vid Uppsala universitet och institutionen för moderna språk finns förhoppningar om att utveckla en mer långtgående vetenskaplig samverkan med sin nye hedersdoktor. Redan under detta besök har samtal förts kring former för framtida kontakter, och de gemensamma beröringspunkterna är många.

Julie Hansen, Uppsala universitet

– Första gången jag mötte Viet Thanh Nguyen gav han en fullkomligt lysande presentation om minnesstudier. Med tiden har jag även förkovrat mig i hans arbete kring de stora etiska frågor som omger migration och transkulturella möten, vilka är centrala för många forskare inom språk, litteratur och kultur. Idag betraktar jag honom som en förebild, och det vore utan tvekan till gagn för hela vårt universitet att upprätta varaktiga band till Nguyen. Men oavsett vad tiden för med sig känns det bra att vi med detta bidragit till att ge ytterligare uppmärksamhet åt en mångsidig och viktig tänkare, säger Julie Hansen.

Fakta Viet Thanh Nguyen

  • Viet Thanh Nguyen föddes 1971 i Vietnam men växte upp i USA, dit han som fyraåring flydde tillsammans med sina föräldrar.
  • Nguyen är professor i Ethnic studies vid University of Southern California, USA.
  • Nguyen medverkar regelbundet som krönikör ibland annat New York Times och Los Angeles Times.
  • 2019 utgav Bokförlaget Tranan Nguyens novellsamling Flyktingar på svenska.
  • 31 januari 2020 promoveras Nguyen till hedersdoktor i Uppsala universitetsaula.

Nyheter