Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest

8 januari 2020

Runologen Henrik Williams vid Uppsala universitet är en av forskarna i det tvärvetenskapliga samarbetet kring den nya tolkningen av den berömda Rökstenen med världens längsta runinskrift.

Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.

Rökstenen, vikingatidens förmodligen mest kända runsten, har i sekler gäckat såväl forskare som historiker. Men nu, mer än ett årtusende efter att stenen restes i östgötska Röks socken, presenterar en tvärvetenskaplig expertgrupp en tolkning som vittnar om en dödsmärkt son, en sörjande fader och framför allt oro över klimatet och en stundande naturkatastrof.

– Vi är fyra forskare som i två års tid arbetat tillsammans, och i mötet mellan våra olika akademiska hemvister – arkeologi, religionshistoria, runologi och svenska språket – uppenbarade sig längs vägen en åldrande mans betraktelse över sin döde son, berättar Henrik Williams, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet.

De forskare som deltagit i analysen av Rökstenen är:

  • Bo Gräslund, professor i arkeologi, Uppsala universitet
  • Per Holmberg, professor i svenska språket, Göteborgs universitet (projektledare)
  • Olof Sundqvist, professor i religionshistoria, Stockholms universitet
  • Henrik Williams, professor i nordiska språk, Uppsala universitet

Enligt forskarna återger texten hur fadern söker tröst i att sonen, en framgångsrik härförare, har kallats till Oden för att kämpa vid dennes sida i Ragnarök, slutstriden som följs av solens och ljusets återkomst. Innebörden är i linje med dåtidens fornnordiska mytologi och då Rökstenen skapades under tidigt 800-tal ingöt en möjlig undergång utbredd fruktan bland människorna i kölvattnet av en rad förödande katastrofer och, för dåtidens befolkning, oförklarliga himlafenomen.

– Vi kan med relativ säkerhet placera Rökstenens tillkomst i tid, men från den perioden finns färre än hundra kända runstenar. Och till skillnad från senare runstenar som ofta har snarlika innehåll, varierar dessa tidiga skapelser i budskap vilket generellt gör dem svårare att tolka, menar Henrik Williams. Just Rökstenen är dessutom skriven i olika former av chiffer, vilket helt säkert innebar en utmaning även för samtida läsare.

Endast utvalda skulle förstå

Rökstenens 760 tecken gör den till världens längsta runinskrift. Att ristningen namnger flera kungar indikerar att familjen som lät resa stenen tillhörde samhällets högsta skikt, och sannolikt kan en strävan efter exklusivitet förklara dess komplexa struktur: endast utvalda skulle förstå textens fulla innebörd.

Enligt forskarnas tolkning består emellertid ramverket av nio gåtor av vilka fem syftar på solen, resterande fyra på Oden och hans krigare. Henrik Williams uppmärksammar även tidigare oupptäckta kopplingar till andra fornnordiska texter.

– Vår kunskap om den här perioden är relativt begränsad. Det vi känner till härstammar i stor utsträckning från den isländska Eddan. Vårt arbete identifierar, enligt mig, tydliga paralleller till denna, vilket stärker hypoteser om en gemensam, mytologisk berättelseskatt. På Gotland har likartade fynd gjorts som går ännu längre tillbaka i tiden, men för mig är det som att hitta en ny litterär källa från den tidiga vikingatiden.

Tvärvetenskapligt samarbete

Gruppens vetenskapliga gärning har utgått från tidigare forskning. För flera centrala bidrag står Bo Ralph, professor och ledamot i Svenska akademin, som år 2007 ifrågasatte den dessförinnan rådande tolkningen att Rökstenen anger att Theoderik den store dött skulle ha dött nio mansåldrar innan dess skapelse. Enligt Henrik Williams var det dock den interdisciplinära interaktionen mellan representanter för olika universitet som slutligen genererade nyckeln till den 1200 år gamla hemligheten.

– Vi har opartiskt och med våra skilda kompetenser sammanställt, analyserat och utvecklat befintligt källmaterial, berättar Henrik Williams. Flera gånger utforskade vi felaktiga stickspår, men slutligen och med förenad kraft nådde vi vårt mål. Det här är en för runologin helt unik arbetsmetod som redan försett oss med viktiga ledtrådar till andra av vikingatidens gåtor, och jag är övertygad om att vi inom snar framtid fortsätter vår inslagna bana.

Om Rökstenen

  • Vid Rökstenens tillkomst runt år 800 e Kr. bestod runalfabetet av 16 runor, varför exempelvis t-runan även användes för d.
  • Utrymme gjordes inte mellan ord och om samma runa avslutade ett ord och inledde nästa ristades den bara en gång. Meningen "Denna anteckning gjorde Elin nyss" skulle därmed på Rökstenen kunna se ut: tinatiknikiurtilinus.

Nyheter