Tidigare evenemang

EVENEMANG 2022

29 mars: Autentiskt material i språkundervisningen

Den 29 mars 2022 ordnades ett forskningsseminarium i hybridform om Autentiskt material i språkundervisningen. Inbjudna talare var Angela Marx Åberg, universitetslektor med språkdidaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet, och Anita Thomas, professor i franska som främmande språk vid Universitetet i Fribourg, Schweiz. Angela Marx Åbergs presentation handlade om Litterära texter som autentiskt material i språkundervisningen. Hon diskuterade definitioner och synsätt på autenticitet för undervisningssammanhang och presenterade sin forskning om erfarenheter av litterära texter i språkundervisningen. Anita Thomas pratade i sin presentation, Språkliga och didaktiska utmaningar i användning av korpus av talat språk i språkundervisningen, om några utmaningar som uppstår i användning av autentiskt material i undervisning i franska som L2. Konkreta exempel hämtades från ett pågående projekt i vilket en korpus av talat språk utvecklas och testas, i syfte att bidra till inlärarnas utveckling av interaktiva kompetenser. Seminariet avrundades med en gemensam diskussion. Seminariet arrangerades av Fredrika Nyström och Maria Håkansson Ramberg.

19 januari: Digitalt skrivande i språkundervisningen

Den 19 januari 2022 anordnades ett forskningsseminarium gällande digitalt skrivande i språkundervisningen relaterat till svensk skola inom ramen för Nätverket Språk & Lärande. Tanken bakom seminariet var att sprida kunskap om språkinlärarers användning av digitala översättningsverktyg. Föredragen fokuserade svenska språkelevers digitala skrivande i engelska och moderna språk inom ungdomsskolan, men kunde genom att ge en bild av hur språkinlärare använder och löser språkliga problem med datorns hjälp även ha stor relevans för en bredare publik.

Inbjudna gästföreläsare var Kent Fredholm från Karlstads universitet och Nigel Musk som är verksam vid Linköpings universitet. 

Kent Fredholm tog i sin föreläsning ”Flerspråkiga strategier för användning av Google Translate” upp hur språkstuderande använder maskinöversättning för att söka lexikal och grammatisk information. I presentationen gavs exempel på hur elever som talar svenska, engelska och spanska använder dessa tre språk för att söka språklig information med hjälp av Google Translate.

Nigel Musk höll en presentation om ”Ordarbete i digitalt samskrivande” och fokuserade på hur gymnasieelever gör när de skriver tillsammans i engelskämnet. Han beskrev i föreläsningen bl.a. att analyserna har visat att eleverna vanligtvis försöker lösa eventuella ordproblem tillsammans, men att eleverna vänder sig till digitala verktyg när de är osäkra på ett ords betydelse. 

Arrangörer: Fredrika Nyström och Maria Håkansson Ramberg

Evenemang 2021

24 september 2021: TAL – Muntlig språkfärdighet i främmande språk

Den 24 september 2021 anordnade Fredrika Nyström och Maria Håkansson Ramberg ett längre forskningsseminarium där delar av TAL-projektet presenterades. TAL-projektet, ett projekt om muntlig språkfärdighet i de moderna språken franska, tyska och spanska med inriktning mot lärande, undervisning och bedömning i svensk skola, består av sammanlagt sex forskare från Göteborgs universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet. Tanken bakom seminariet var att sprida kunskap om projektets senaste resultat, särskilt gällande de delar som relaterar till undervisning och bedömning. 

Forskningsseminariet innehöll en introduktion, tre forskningspresentationer samt en avslutande diskussion. Inledningsvis presenterade Jonas Granfeldt från Lunds universitet (projektledare) själva TAL-projektet. Gudrun Erickson (Göteborgs universitet) och Camilla Bardel (Stockholms universitet) presenterade och diskuterade under rubriken Lärares uppfattningar om ämnet Moderna språk resultat från TAL-projektets lärarenkät. Föredraget fokuserade bl.a. på lärares synpunkter på undervisning, bedömning, betygsättning samt ramfaktorer och faktorer relaterade till trivsel. Susan Sayehli och Rakel Österberg, båda från Stockholms universitet, tog i sin föreläsning Elevers uppfattningar om ämnet Moderna språk upp elevernas uppfattningar kring val av språk samt lektionsinnehåll. Faktorer som motivation och affektiva variabler diskuterades i förhållande till kön och språk. I den sista forskningspresentationen, Att tala och samtala på franska, spanska och tyska: elevers resultat beskrev och diskuterade Jonas Granfeldt och Gudrun Erickson elevernas prestationer samt uppfattningar om provet inom den muntliga delen av TAL-projektet. Datainsamling och metoder kommenterades och avslutningsvis diskuterades elevernas resultat i relation till de tidigare forskningsresultaten om målspråksanvändning och träning av muntlig interaktion i språkundervisningen.

29:e april: Språkvalet i svensk skola

Den 29 april anordnades ett forskningsseminarium gällande språkvalet i svensk skola inom ramen för Nätverket Språk & Lärande. Syftet med seminariet var att sprida kunskap om trender när det gäller moderna språk i språkvalet samt vad som får elever att fortsätta med sina studier i moderna språk. Föredraget hade särskild inriktning mot moderna språk som skolämne, men gav även en bild av hur förändringar som berör undervisningen i moderna språk inom ungdomsskolan fått olika stort genomslag för andelen elever som väljer ett modernt språk, samt vilka faktorer som inverkar för att inlärare ska fortsätta sina språkstudier.

Inbjudna gästföreläsare var Jonas Granfeldt från Lunds universitet och Erik Cardelús som är verksam vid Stockholms universitet. Jonas Granfeldt tog i sin föreläsning ”Moderna språk i språkvalet – trender sedan 2000” upp hur skolämnet ”moderna språk” utvecklats sedan 1994. Han gav ett panorama över hur ämnet formuleras i skollagen och skolförordningen samt berättade om hur bestämmelserna tolkas av olika skolhuvudmän.

Erik Cardelús talade kring ”Språkval, attityder och motivation” och fokuserade på skolämnet ”moderna språk” på gymnasiet. Han beskrev i föreläsningen bl.a. delar av forskningsfältet kring motivation och hur det kan användas för att förstå vilka elever som fortsätter att läsa språk upp till steg 5 (åk 3).

Arrangörer: Fredrika Nyström och Maria Håkansson Ramberg

16:e februari: Motivation och interaktion i språkundervisningen

Den 16 februari anordnades ett forskningsseminarium om motivation och interaktion i språkundervisningen. Tanken bakom seminariet är att sprida kunskap om språkdidaktisk forskning. Föredragen hade särskild inriktning mot moderna språk som skolämne, men avsåg att samtidigt belysa hur teorier inom språkinlärningsfältet har relevans för språkutbildare och språkinlärare. 

Inbjudna gästföreläsare var Anna Flyman Mattsson från Lunds universitet och Céline Rocher Hahlin som är verksam vid Högskolan Dalarna.

Anna Flyman Mattsson föreläste under rubriken ”Interaktion i klassrummet” om muntliga aktiviteter i språkundervisningen och om hur förutsättningar skapas för språkinlärning.

Céline Rocher Hahlin tog i sin föreläsning ”Motivation, tredjespråksinlärning och språkundervisning” upp motivationens betydelse för en framgångsrik språkinlärning, såväl gällande elevernas motivation för sina egna språkstudier  som gällande lärarens roll som motiverande kraft i klassrummet.

Efterföljande diskussioner, där både aktiva forskare och yrkesverksamma lärare deltog, handlade om de utmaningar som språklärare på olika nivåer möter i sin undervisning.

Arrangörer: Fredrika Nyström och Maria Håkansson Ramberg.

Evenemang 2020

19 november: Metodseminarium, tema ordförråd och ordförrådsmätning

I tre presentationer avhandlades olika aspekter på hur ordförrådskunskaper och ordförrådsutveckling kan mätas hos inlärare i olika åldrar och olika inlärningskontexter.

Maria Håkansson Ramberg (moderna) inledde programmet med att tala om Ordförrådsutveckling och inlärares språkliga nivå, om olika sätt att bedöma ordförrådets omfång och variation i texter skrivna av gymnasieelever som studerar tyska som främmandespråk.

Rima Haddad, Linnéa Öberg och Ute Bohnacker (lingvistik och filologi) tog vid med presentationen Att undersöka ordförråd hos flerspråkiga arabisk-svensktalande barn med Cross-linguistic Lexical Tasks, som handlade om hur ordförrådsutvecklingen kan studeras hos flerspråkiga barn i förskoleåldern med hjälp av ett nyframtaget bildbaserat material som möjliggör en jämförelse mellan barnets båda språk.

Slutligen avrundade Anna Ingves (nordiska språk), med presentationen Framtagning av ett testbatteri för att mäta nyanlända ungdomars ordförrådsutveckling, som beskrev utmaningarna i att utveckla valida bedömningsinstrument för att bedöma ordförrådskunskaper och -utveckling hos andraspråksinlärare av svenska med varierande bakgrund, läsförmåga och språkkunskaper.

Diskussionen avhandlade övergripande frågeställningar om metodval, vilka aspekter av ordförrådet som går att mäta och vilka aspekter som är svårare att komma åt, samt alternativa sätt att analysera data på.

Arrangörer: Anna Ingves och Linnéa Öberg

24:e januari: Turkish & Multilingualism Workshop III

Den 24 januari anordnades en workshop om turkiska och flerspråkighet, i anslutning till Buket Öztekins disputation. Ute Bohnacker (Uppsala universitet) inledde med en beskrivning av forskningsprojektet BiLiTAS, där flerspråkiga turkisktalande barns språkutveckling undersöks i en svensk kontext.

Vidare pratade Natalia Gagarina vid Leibniz-ZAS i Berlin om modersmålsstöd för turkisktalande barn i Berlin. Kutlay Yağmur (Tilburgs universitet) fortsatte med en jämförande studie om förhållandet mellan läsfärdigheter på första- respektive andraspråket hos turkisktalande tvåspråkiga skolbarn i Tyskland, Nederländerna och Frankrike.

Mehmet Aktürk-Drake (Uppsala universitet) tog vid och visade på hur olika integrationskontexter påverkar de tvåspråkiga profilerna hos andra-generationens turkisktalande i Västeuropa. Birsel Karakoç & Ute Bohnacker (Uppsala) berättade om nya rön angående subordination i turkisk-svensktalande barns berättelser, innan Aylin Küntay (Koç universitet, Istanbul) avslutade med att tala om vilken roll social interaktion har i den tidiga utvecklingen av socio-kognitiva färdigheter och språkförmågor.

Arrangörer: Ute Bohnacker & Linnéa Öberg

Evenemang 2019

28:e november: Förskolepersonalens språkdilemman i en trespråkig barngrupp

Tid: 14.15 – 16

Plats: Sal: 16-2044

Tünde Puskas, universitetslektor vid institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (Linköpings universitet), kommer att hålla ett gästföredrag med titeln Förskolepersonalens språkdilemman i en trespråkig barngrupp.

Anmäl deltagande till linnea.oberg@lingfil.uu.se senast tisdag 26 november.

26:e mars: Bedömning av språklig produktion och interaktion: syften, metoder, effekter

Arrangörer: Maria Håkansson Ramberg och Linnéa Öberg

Den 26 mars anordnade ett föredrag inom ramen för nätverket på temat bedömning i språk. Inbjuden gästföreläsare var Gudrun Erickson från Göteborgs universitet. Föredraget tog upp olika aspekter av bedömning med utgångspunkt i några viktiga grundprinciper. Vidare relaterades bedömning i en svensk kontext till europeiska ramverk för lärande, undervisning och bedömning. Presentationen tog även upp fördelar och nackdelar med olika metoder för bedömning av språklig förmåga och vad som krävs för att skapa en god bedömarsamstämmighet mellan lärare. Avslutningsvis presenterades kort olika forsknings- och fortbildningsprojekt inom språk och bedömning.

Evenemang 2018

12 september: Högre seminarium - forskningspresentationer

  • Datum: 12 september, kl. 13.15–16.00
  • Plats: Engelska parken 16-2041 (Stora seminarierummet)
  • Kontaktperson: Yvonne Hallesson
  • Seminarium

Forskningspresentationer inom området språk och lärande på den språkvetenskapliga fakulteten.

BiLI-TAS projektet: Vad är typisk språkutveckling hos flerspråkiga 4-7-åriga barn i Sverige? Ute Bohnacker, Lingvistik och filologi

Att läsa och förstå ämnestexter på gymnasiet – exempel på ämneslitteracitet
Yvonne Hallesson, Nordiska språk

Från praktiska handböcker till professionellt skrivande – några personliga nedslag i språk-och-lärande-landskapet Andreas Nord, Nordiska språk

Automatisk analys av elevtexter – för bedömning och forskning om skrivkompetens  Anne Palmér, Nordiska språk

Rättvis och likvärdig bedömning? Maria Håkansson Ramberg, Moderna språk

Den goda uppsatsen under 1800-talets senare hälft Anna Sahlée, Nordiska språk, och Mikael Kalm, Stockholms universitet

Typisk och avvikande språkutveckling hos arabisk-svensktalande barn i åldrarna 4-7 år Linnéa Öberg och Rima Haddad, Lingvistik och filologi

Mer information

18 maj: Vocabulary development in bilingual children 

Arrangörer: Ute Bohnacker, Linnéa Öberg, Josefin Lindgren, Rima Haddad, Buket Öztekin, Karin Koltay

Den 18 maj anordnades en workshop på temat ordförrådsutveckling hos tvåspråkiga barn. Presentationerna handlade om ordförrådsutveckling hos olika flerspråkiga grupper och jämförelser med enspråkiga, olika testinstrument, utmaningar vid bedömning av barns ordkunskaper, ålderseffekter samt påverkan av olika exponeringsfaktorer. Sammanlagt presenterade nio talare från fyra olika universitet: Sharon Unsworth (Radboud University Nijmegen), Tanja Rinker (Tübingen University), Kutlay Yağmur (Tilburg University), Malin Svensson (Talkliniken, Danderyds sjukhus) samt Ute Bohnacker, Josefin Lindgren, Rima Haddad, Linnéa Öberg och Buket Öztekin (Uppsala universitet).

3 maj: Language complexity and L1 transfer 

Arrangör: Tove Larsson

Den 3 maj anordnades ett symposium och ett efterföljande work-in-progress-seminarium i samarbete med nätverket Språk och lärande och Engelska institutionen. Temat för dagen var first and second-language learning and use. Det specifika temat på förmiddagen var first-language transfer and linguistic complexity. Sammanlagt presenterade åtta inbjudna talare från fyra olika universitet: Christer Geisler, Christine Johansson, Anne Palmér och Carin Östman (Uppsala universitet), Magali Paquot (Université catholique de Louvain), Ying Wang (Stockholms universitet), Therese Lindström Tiedemann (University of Helsinki) och Tove Larsson (Université catholique de Louvain samt Uppsala universitet).

Evenemang 2017

9-10 oktober: Arabic & Multilingualism

Arrangörer: Ute Bohnacker, Linnéa Öberg och Rima Haddad, Lingvistik och filologi.

Inbjudna talare var Nouhad Abou Melhem, Rachel Fiani och Christel Saliby, University of St Joseph, Libanon.

I Sverige idag ökar andelen barn som växer upp med fler en ett språk. En stor andel av dem har arabiska som modersmål. Det finns dock en stor variation i de olika varieteter av arabiska som talas, eftersom ursprungsländerna hos de som invandrat till Sverige från arabisktalande länder skiftat historiskt sett. Det har lett till frågeställningar om och i så fall hur man kan jämföra språkförmågan hos arabisktalande barn som växer upp i Sverige. Denna fråga stod i fokus under workshopen.

18 maj: Flerspråkig utveckling: Från BVC till högstadiet

Arrangörer: Ute Bohnacker, Linnéa Öberg, Sibylle Dillström och Rima Haddad, Lingvistik och filologi.

Inbjudna talare var Laleh Nayeb, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, Sabina Alkass Youseff, Danderyds sjukhus, Aicha Jegham, modersmålslärare vid Botkyrka kommun samt Amanda Walldoff, Institutionen för Asien- Mellanöstern- och Turkietstudier, Stockholms universitet.

Ett återkommande tema genom workshopen var svårigheterna att hitta lämpliga bedömningsmetoder och ”måttstockar” för språkförmågan hos barn och elever som befinner sig i en flerspråkig miljö.

21 mars: Validitet och reliabilitet i nationella prov 

Arrangörer: Anne Palmér och Martina Zachiu, Nordiska språk.

Inbjuden gästföreläsare var förstemanuensis Gustaf Skar från NTNU i Trondheim. Skar, som har varit projektledare för de norska nationella skrivproven, talade under rubriken ”Validitet i teori och praktik”, och gav en översikt över modern validitetsteori. Därefter hölls en föreläsning av Anne Palmér och Martina Zachiu från provgruppen under rubriken ”Validitet och reliabilitet i nationell språkbedömning”.

Evenemang 2016

8 juni: Language proficiency in multilingual children: What are our expectations and why? 

15 mars: Svenska och svenska som andraspråk – Konceptioner av skolämnen 

17 februari: Mellan normativt och kommunikativt. Kampen om undervisningsidéerna 

27 januari: Lärande med och om digital teknik 

Senast uppdaterad: 2022-06-02